Alone in school
Slutat skolan nu. Väntar på att snälla mamma ska komma och hämta mig. Lite seg i huvudet efter en dag med mååånga lektioner. Man går från den ena och ska vara på nästa om 5 min. Där gäller det att sätta in sig i någonting helt annat. Men, check på måndagen iallafall. Känns lite lättare då.
Dagens planer vet ni ju redan så vi kan snacka om någonting annat. Vi snackar om kärlek. Äkta kärlek. Om man är sådär go crazy KÄR- gör man allt för den personen då? Eller vart drar man gränsen?
Jag tror aldrig jag varit sådär riktigt kär. Asså om man är really serious, tror jag inte det. Tycker det är så sjukt viktigt md kärlek och jag tror man behöver någon eller någonting att bry sig om och kunna vara safe där. kunna vara sig själv och inte behöva dra på något face typ.
Hur tänker ni? Vi bollar idéer och ser vart vi kommer... Kul och läsa!
Lite flumigt inlägg. Men vad gör de om hundra årt? Det är en måndag i september och allt kan hända!
Nu ska jag hem, byta om och skynda till stallet. Woody ska ridas och Jojje longeras. Bjuder på en dålig bild. Vi ses senare!
